En reslig dräng av bergmansätt I toglig alvskog gingo En höglandssång hans lynne klätt Som ton ur bäckar fingo Där vattenandars serenad Manar liv ur djupet Den stjärnelysta hästdryad Bär dräng mot forsfallstupet Sinnesvill, förrutan värn Kångt nord om hemlandsgärden Vid hovmönstrad mosses tjärn Skrider midnattsfärden Furomgjuten, skogens gäst Av fagerlek förblindad Du ryttare av rännilshäst Med arm om manen lindad Där som vitterdimmor tåga Vid den nådeslösa ström Skola bäckahästen kuva dig In i sorgens dröm Hjärtefälld du lyder Under bäckahästens makt Förhäxad utav sagohamn Som friden ur dig bragt Furor skugga manshög vall Och forsen frisk i flöde I hymnrik natt nu daggkristall Vävs på källan öde I rolös, ilsnabb månskensritt Blott silverman till tyglar På allt längre rygg i skenet vitt Kängs barrskogsmörka hyglar På dunkelgröna hällen, matt Stannar näcken frände En hednasignad offerskatt Krävs vid rittens ände Av sagohamn i hogfälld skrud Dess prakt i vattnet speglas Om du ej lyder nidrans gud Din själ i ån förseglas Där som vitterdimmor tåga Vid den nådeslösa ström Skola bäckahästen kuva dig In i sorgens dröm Hjärtefälld du lyder Under bäckahästens makt Förhäxad utav sagohamn Som friden ur dig bragt