Den Kristnes Död

Kamplystna kommo skeppen från norr med
Gapande huvud och snidande stävar
Det var rammel av åror det var rassel av järn
Sköld slog mot sköld Asar rodde

Så det lät när de långa sköldar och Kolgas syster
Sammanstötte
Som om berg och bränning sig bröto mot varandra

Asar bjöd höga seglendraga, från mötet med vågor
Ej manskapet ryggade fast Ägirsdotter
Ville få de stagstyrda öken att stupa

Men över dem svävade Sigrun den djärva
Hon skyddade dem själva och havshjorten deras

Framme vid kristen kust de gingo iland från de blåsvarta kölar
För att möta de kristnes samlade styrkor

Härar brakar samman De järngrå spjuten mötas
Från himmelen ned hjälmklädda jungfrur kommo

Vapnens gny växte som värnade asar,
Nornor spinna deras ödesväv av gyllene tråd över himmelen

Örnen skriar i förväntan att få
Frossa på kristet lik
Jorden färgas röd av blod kristus män
Har fallit
Kristus män har fallit

Av korpens föda frossade vargen

Så lyktades kampen och ur striden Asar gick
Segrande i slaget mot kristus
Bär deras ära genom tider, söner och stridsmän till vise

Hel eder Asar