Ur Aldrig Saga Och Sang

...och ater fran havens land
Dessa tunna sidor tunga blad
Vindar som nöter stenar
Vagor som skriver namn

När livets grenar äro brutna
Da tarfyllda ögon är slutna
Bristande hjärta mot en hand
KärleKEN rann ut i sand

Var är ängens blommor
Och aftonens langa skuggor
Även händer kan första
Den varma lagan var bla

I tankars mörkaste källor
Förlorad i tidens dimmor
Bland forna tiders somrar
Sorgen är var ännu varm

Att sanger är som träd
Vissnar och dör i förtid
I sömn eller djupaste dröm
En vit ström längs med snön

Den sista timma nu slar
Än en tung sista tur
Sagans väg sa lang
Aren aldras med sang