Astronaut

Har rest genom tiden
Tillbaka till första fotografiet
Till suddiga minnen
När börja’ jag ta oss för givet
Jag blev som nån annan
Jag gick ensam genom livet
Inte förrän jag stanna’
Kunde jag se vad jag blivit

Som jag, som jag längtat efter dig
O jag, visste inte ens jag saknat dig

Här kommer ljuset tillbaka
Allt som en gång slocknat inom mig
Här kommer allt som jag saknat
Sånt som bara du kan ge till mig
Jag är din Astronaut

Jag reste från jorden
Utan att fatta vad jag lämnat
Kanske på solen
Skulle jag bli mindre ensam
Hur kunde jag tappa
Nånting som jag redan hittat
Hur kunde jag undra
När jag redan hade svar

Som jag, som jag längtat efter dig
O jag, jag behövde bara dig

Jag var ensam som en astronaut
Men ensam den är inte stark
Nu kan jag landa mjukt på marken