Briggen Blue Bird Av Hull
Imperiet
Continúa después del anuncio
Tono:
Am Det var Blue Bird av Hull,E7 det var Blue Bird, en brigg,Am E7 Am som med sviktande stompar stod paC G C Over soten i snostorm med nedisadDm rigg,E7 sjalva julafton sjuttiotva.Dm Am Surra svensken till rors,E7 han kan dreja en spak,Dm ropar skepparn, - All right boys,E7 los av!Am Och Karl Stranne fran Smogen blevDm E7 surrad till rorsAm E7 pa Blue Bird som var domd att bliAm vrak.Am Han fick Hallo fyrs blank, fast avE7 snoglopp och stank,Am E7 han stod halvblind - han fick denAm i lo,C G C och i la dar lag Smogen, hansDm hem, dar hans morDm just fatt brevet franE7 Middlesborough.Dm Am - Na vad sager du Karl, gar honE7 klar? - Nej, kapten!Continúa después del anuncioDm E7 Vi far blossa, for har ar det slut!Am Dm Vi har Hallo om styrbord och brottE7 strax i la!Am E7 Am - Ut med ankarna! Batarna ut!Am E7 Men hon red inte opp. Och hon fick ett par brott,Am E7 Am som tog baten de hade gjort klar.C G - Jag tror nog sa Karl Stranne, attC Dm far min gatt ut,Dm E7 emot oss. Jag litar pa far!Dm Am E7 - Bat i la! Bat i la! Det ar far - Det ar vi!Dm E7 Det ar far min fran Smogen! Halla!Am Dm - Bat i l! sjong han ut, di arE7 har! Jumpa iAm E7 Am alle man - vi blir bargade da!Am Det var Stranne, den aldre, enE7 viking, en orn,Am E7 Am som pa julafton sjuttiotvaC G tog sitt renade brannvin urC Dm vinskapets hornDm E7 till att bjuda de skeppsbrutna pa.Dm Am - Hur var namnet pa skutan, hanE7 sporde och slogDm E7 nio supar i spetsiga glas.Am - Briggen Blue Bird! - Det tiondeE7 glaset han togAm E7 Am och han slog det i golvet i kras!Am - Sa ni Blue Bird, kapten, briggenE7 Blue Bird av Hull?Am E7 Am Gud i himlen! var ar da min son?C G Var ar pojken, kapten? For varC Dm fralsares skull!Dm Det blev dodstyst bland mannen iE7 vran. [Bass plays solo over these chords, but just play the chords if you can't solo...Dm E7 Dm E7 Am E7 Am E7 Am] Gubben Stranne tog sakta sydvasten utav. - Spara modern, kapten, denna kvall! Namn ej namnet pa briggen som har gatt i kvav, namn ej Blue Bird av Hull, ar Ni snall! Och kaptenen steg upp. Han var gra, han var tard, stormen tjot, knappt man horde hans ord. Nar han sade med skalvande rost till sin vard: - Karl stod surrad och glomdes ombord...