Floden

Bär ner mig till floden
Sänk mitt huvud i den svarta strömmen
Viska till mig att livet
Det är en lång och otäck dröm
Säg ingenting till barnen om vart jag gett mig av
Rista mitt namn i alen vid floden
Och glöm mig nästa dag

Du, mitt hjärtas kära
Du som nu får bära min sorg
Det finns en sång som du ska sjunga
Varje natt på stadens torg
Låt vinden ta sången
Och föra den bort
Hitta en ny vän att vara nära
Och låt gråten bli tyst och kort

Hon bar ner dig till floden
Och hon sänkte ditt huvud i den svarta strömmen
Hon viskade till dig:
Du, livet det är en lång och otäck dröm
Hon sa ingenting till barnen, fast de frågade var du var
Hon ristade ditt namn i alen vid floden
Men glömde dig knappast nästa dag

Hon, ditt hjärtas kära
Hon som nu måste bära din sorg
Det finns en sång som hon sjunger
Varje natt på stadens torg

Vinden tar sången och jag hör den varje gång
Jag bar min älskade ner i floden
Och vattnet var kallt
Och natten lång