En snara av guld

Då månen flyr och dagen gryr
Vid österns rand
En konungs död i himlens glöd

Lågt bär korpens färd
Med en buk stinn av finnfolkets hull
Och dyrast rov, en ädlings blod
Med hy ljus som nyfallen snö

Här över österns salt
I bojor utan järn
Hon vigdes vid sin faders lik
Men bidar sin tid för hämnd

Hon tvangs till att bliva brud
Men bär med sig ett lov
Hans lön skall bli getens ragg
Och en snara gjord av guld

En livlös man ser dagen NY
Vid Lögens strand
En smyckad död i guld så röd
När månen flyr och dagen gryr
Vid österns rand
Blev domen fälld, en blodets gäld

Vår konung dräPT, han vilar högt i
Trädets sal
Han bragds om liv, av fager viv
Då månen flyr och dagen gryr
Vid österns rand
En konungs död i himlens glöd

Då månen flyr och dagen gryr
Vid österns rand
En konungs död i himlens glöd