Livets Dystra Gång

Oktober
Klockan ställs snart om till vintertid
Och I mitt huvud är det krig
Går ingenstans utan min kniv
Och själen min känns tom på liv
Höstlöven faller idag
Och likaså gör jag

Januari
Det är ett nytt år
Vill inte veta hur jag mår
Minns ingenting från igår
Och dagens ångest är så svår
Timmarna bara går
Men tiden tycks inte läka mina sår
Snart är det åter vår
Men snön faller idag
Och likaså gör jag

Maj
Äntligen kan man gå ut
Men min kropp är helt slut
Tar mig en flaska själakrut
Och får stryk av en snut
De kallar mig sup-ut
Men vem kan leva med en ångest så akut?
Pollen faller idag
Och likaså gör jag

Juli
Nu kan man försöka leva
Ljusa nätter och många fester
Men mina drömmar har blivit så skeva
Och det känns som jag lever på rester
Av mitt förra liv, och det är ett stort kliv
Att ta makten över psykets strid
Försöker vara positiv, finna lite frid
Kanske hitta lite tröst
Men jag känner en stor klump I mitt bröst
När jag förstår att det snart igen är höst
Sommarregnet faller idag
Och likaså gör jag

Oktober igen
Jag välkomnar den mörkaste höst jag skådat
Nu är mitt skal allt för skadat
Och mitt psyke - allt för plågat
Möter tankar jag känner igen allt för väl
Vill inte längre leva som en träl
För politiker och polisbefäl
Jag tror jag frusit ihjäl
Ni har träffat min akilleshäl
Det är nog dags att ta mitt farväl

Höstens sista löv har fallit idag
Och likaså har jag