Okanda Djur

På de första löv som singlar sitter
Smådjur och det hörs ett evigt fnitter
De håller fast i lövens kanter
I vindens kast och de flesta är tanter
Men annars skulle löven inte gunga
De fnittrar mycket men kan inte sjunga

När det våta regnet faller hoppar
Smådjur upp på alla vattendroppar
De sticker hål på dropparnas hinna
Och säger skål och blir småningom stinna
Men annars skulle regnet inte plaska
De heter plur, kommer från aljaska

Om du tappar vanten uti skogen
Så såg du säkert aldrig vem som tog 'en
Ett litet djur bygger bo in i tummen
I ur och skur bor han där, heter lummen
Och lummen äter snart upp hela vanten
Blir utan bostad sen fram på vårkanten

Du tror inte på det här, eller hur?
Men visan handlar om okända djur
Många är långa och svåra att fånga
Många syns inte men finns ändå
Många är gula och fula och gröna
Och sköna och röda eller blå
Många är stora som hus eller så
Men de flesta är små, mycket små, mycket små

Du tror inte på det här, eller hur?
Men visan handlar om okända djur
Många är långa och svåra att fånga
Många syns inte men finns ändå
Många är gula och fula och gröna
Och sköna och röda eller blå
Många är stora som hus eller så
Men de flesta är små, mycket små, mycket små

I det första snöfallet tror alla
Att det bara flingor är som falla
Men det är fel för var tusende flinga
Är djuret silf, fast på det tror väl inga
Men småningom blir alla silfer slöa
Och i mars, sådär, så börjar det att töa

Det största djur som finns får väldig bråska
Var gång det drar ihop sig till åska
Han säger "åhh" och äter allt muller
Och därför så blir det mindre buller
Och därför finns det blixtar utan muller
Och djuret heter huller-om-buller

Det minsta djur som funnits var så litet
Så magert och så tunt och ruskigt slitet
Det var en fnill som var så svår att finna
Att en bacill kunde be den försvinna
Han var så liten att hans huvud värkte
Men glad ändå om någon honom märkte

Du tror inte på det här, eller hur?
Men visan handlar om okända djur
Många är långa och svåra att fånga
Många syns inte men finns ändå
Många är gula och fula och gröna
Och sköna och röda eller blå
Många är stora som hus eller så
Men de flesta är små, mycket små, mycket små