Maskrosbarn

Första versen:
Jag har gjort mitt bästa för att va en optimist
receptet för en lösning smakar sämre med en kompromiss
får ett test och leva men ingen vill gå fri
ta chansen låt en minnesbeta ge mig min giljotin
fokuserad som fan så fumlar jag ändå
ni vill inte bestiga bergen då blir kullarna för små
vaken många nätter grubbla på mitt skivkontrakt
i mitten av en röra när jag rullat upp med weed och hasch
brinnande penna glöd i blicken slug och målmedveten
nu nämner jag inga namn men nån har skjutit fågel fenix
ett skådespel av vänner inget annat åter skildras
är stenen för tung är det bäst du låter den ligga
nån dag i tiden kommer allt vända med vinden
man kämpar för brons och för guld men det är ingen här som vill kämpa för silver
hämta andan kom hit och samla ditt mod
styr du i orkestern eller sitter du tyst på andra fiol

Refräng:
Faller jag faller jag inte mycket att göra åt
min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa
faller jag faller jag inte mycket att göra åt
för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.

Vers 2:
Släpp era pennor tiden är slut
för många lösa ändar i samma säck har nu gjort att det blivit en knut
när livet är slut plockar du taggar ur såren
och frågar dig själv varför blåser min flagga på månen
står där i lappade byxor och lagade skor
en av dom här regninga dagarna kommer jag ha fått nog
och kom hit för skörden planterar en värld av ett frö
en maskros vid kanten av motorvägen som vägrar att dö
gödde min kära demon så släppte jag ut den
fast jag vet att kaptenen ska följa med skeppet ner till djupet
slut slut sluta va tills sluten är och skjuter vilt
så får en en önskan går sen för långt och önskar tusen till
så lyssna till gatan och skåda när tysta män gapar där
är jag den enda som hittat vägen till krysset på kartan
jag dör och lämnar ett block fyllt av mina fria sånger
satte kniven i min rygg såg på när du fick vrida om den.

Refräng:
Faller jag faller jag inte mycket att göra åt
min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa
faller jag faller jag inte mycket att göra åt
för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.

Vers 3:
Mitt bokslut börjar med att höja med
är förföljd av med nöjda leende fördömmer dom jag lever med
vill sova bort mina drömmar vaknar och somnar
tar dagen som kommer som dagen är kommen (vardagsångest!)
det är okej att vara här men inte leva
vi faller och landar i gravar grävda utav silverskedar
du tror nog mitt fat är inget jag släpper ifrån mig
hungrig till och med den dag jag sitter där mätt och belåten
den här pyramiden är byggd av mig och bara mig
vi brukade va vänner nu när vi möts säger vi bara hej
mitt engagemang som vandrade fram med heder
samma mannar kommer nu att skilja agnarna från vetet
lär mig svaren slutar kolla på frågorna
mitt i stormens öga där jag gjuter olja på vågorna
så glöm allt för kung är min riktiga titel
drar ett streck över allt sätter punkt i sista kapitlet.

Refräng:
Faller jag faller jag inte mycket att göra åt
min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa
faller jag faller jag inte mycket att göra åt
för min fjäder i vinden har äntligen lyckats landa.