Bortom tid och genom Död

Kalla vindar bär
Doften av brända lik
Flammorna sveder judisk moral
Vi bevittnar massmord i varenda sal
Långt borta från civilisationens ruiner
I natten jag vandrar en orörd skog
Med stoltet jag fäster mina ögon
Mot stjärnornas och månnes tidlösa skönhet
Ylande vargar avbryter min tankegång
De mörka skuggorna står orörliga
Hörde jag mitt namn viskas...
Någonstans i dimman?
En stig öppnas framför mig
Trädens kvistar faller
Så att jag kan träda in på
Den snötyngda vägen där ingen själ har gått
Tillkalla mig, O farliga frestelse
Du är ren satanisk skönhet
Svävandes på en frusen andredräkt
Når du dimensioner bortom vårt förstånd
Bortom tid, genom död
kosmiska hemligheter avslöjar du för mig
Oheliga.
Oändliga.
Odödliga.