Spöket

     C
Säg har du nånsin gått genom skogen
klockan tolv mitt i natten någon 
Dm
gång?
                             Am
Ja då kanske du vet vad som finns 
där
            E               Am
för det är spöken jag talar om

Mellanspel: F C G Am F C G Am

        C
Det var sent på natten, månen var 
full,
                       Dm
jag hade spelat på en krog,
                      Am
men vägen hem den var alldeles för 
lång
       E                   Am
så jag genade genom en skog.
    C
Men ack det var mörkt och jag såg 
ingenting
                       Dm
så jag snubblade på en sten,
                     Am
och när jag tittade upp igen
         E                  Am
blev jag bländad av ett sken.
       C
Kanske var det för mycket alkohol,
                       Dm
kanske hade jag tuppat av,
                 Am
men framför mina fötter
        E               Am
stod en rymling från en grav.
Continúa después del anuncio
Eliminar anuncios
   C
En kvinnlig skepnad som bländade,
                   Dm
vit i genomskinlig skrud.
                           Am
Och jag märkte att det jag nu 
träffat på,
        E            Am
det var ingen vanlig brud.
          C
Jag ville springa därifrån
                              Dm
men kroppen rörde sig inte en tum.
                   Am
Jag viftade med armarna,
   E                  Am
då öppnade hon sin mun.
           C
Och hennes tänder var större och 
vassare
                           Dm
än vad en människas brukar va'.
                              Am
Då fick jag äntligen fart på benen,
         E               Am
och jag löpte rätt så bra
F               C
Och jag önskar jag hade kunnat
       G             Am
ta ett kort på denna fröken,
    F               C
för när jag väl kom hem igen
        G                    
sa dom; Lasse, det finns inga 
  Am
spöken.

Mellanspel: F C G Am x2

Så natten därpå tog jag kamera med 
mig,
mod till mig och sa;
att nu ska vetenskapen
få vad den ska ha.
Så i regn och rusk gav jag mig ut
i skogen där hon fanns.
Jag väntade och väntade
men hon var nån annanstans.
Och blixten slog ner i ett träd
som far ut mig med väldig fart,
jag tappade min kamera
och då stod hon där såklart.
Och jag fumlade efter kameran,
men jag satt fast i ett träd som 
brann,
och jag kom givetvis loss därifrån
precis när hon försvann.
Så nu har jag jagat spöken,
men vad gav det mig?
Jo blöta skor och brända kläder
och allt för denna tjej.
Så jag har nu bestämt mig
för att alltid vara snäll,
så om jag blir ett spöke
så ska jag bli fotomodell

För jag önskar jag hade kunnat
ta ett kort på denna fröken
för när jag väl kom hem igen
sa dom; Lasse, det finns inga 
spöken.