Hans drömmar har ni krossat som glas mot betong
Med sparkar och slag har ni skrivit hans sång
Skolan var hans fängelse i för många år
Fångad i en värld där ingen förstår

Nerbränd till grunden, krossad som glas
Älskad i en värld där hat är extas

Eran psykiska våldtäkt den har bara ett slut
Från taket på höghuset stirrar han ut
Han ler emot döden, den salighet han ser
Till dödens förtjusning kastar han sig ner

Nerbränd till grunden, krossad som glas
Älskad i en värld där hat är extas