Går genom staden, tittar i marken
Vill lyfta blicken, men ser bara oss två
I alla andra, de som ser färger
Lever i nuet, men jag lever då

Står här tung som bly
Förstelnad grå staty

Du var så fin
Att du fått allting annat att kännas som en mardröm
Som en mardröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en mardröm
Som en mardröm

Vi var det som lyste mitt i det gråa
Vi va de färger du sa att du aldrig sett
Jag minns det vi hade som ljusa pasteller
Nu suddar du bort det och du tror det är lätt

Försöker springa fram
Kommer ingenstans

Du var så fin
Att du fått allting annat att kännas som en mardröm
Som en mardröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en mardröm
Som en mardröm

Du gav ett hederligt perspektiv
På hur fint livet kunde bli
Jag saknar dig
Du gav ett hederligt perspektiv
På hur fint livet kunde bli
Jag saknar dig

Du var så fin
Att du fått allting annat att kännas som en mardröm
Som en mardröm
När du var min
Det var så vackert men nu känns allting som en mardröm
Som en mardröm

Bara du, kan väcka mig
Bara du, kan väcka mig
Bara du, kan väcka mig ur denna mardröm
Bara du (bara du), kan väcka mig
Bara du (bara du), kan väcka mig
Bara du (bara du), kan väcka mig ur denna mardröm