För den vinande nordan och vintern brodet,
För den gråtande Odins stjärna klar
För vårt hem och vårt land och vär bedjande moder
För dess dunkla skogar och istunga floder
Vi höja vårt stop

När sjöarna ligga här frusna och döda
Och yrväder dansa i moar och skog
Vi dricka och drömma om hatet som flöda
Och minna oss Surts solnedgång röd

För den hårdaste skaren och bittraste vinden
För dom dunkla väsen som slår ned sin skörd
För dukade bord, schamanens bröd
För sår fyllda kroppar och ond bråd död

Frenesi och stolthet i stjärnans timma
Vi hyllar att jorden är bäddad av hat
Vi reser oss upp under stjånor som glimma
De heligas natt fömimma

Våra stop vi höja… och Balder sörja